RunandRoxtothetop

I senaste numret av den makalöst bra tidningen Outside läste jag Johan Ernst Nilssons (som för övrigt är 1 av 14 Svenskar som stått på Världens tak Mount Everest) lilla krönika om boktips. Han skrev att det inte bara är rena äventyrsböcker som fått honom att växa inombords utan även andra mästerverk som Nalle puh.

Han nämner en scen i en bok där Puh diskuterar en 2 expedition till Nordpolen och kommer underfund med att de viktigaste i planeringen: " när du gör en expidition för att upptäcka Nordpolen, är det bra om någon i gruppen vet hur nordpolen ser ut", Tiger håller då med men frågar Puh vad Nordpolen är för något? Varpå Puh svarar " det är något man söker efter". Jag tycker det är bra sagt.

Att söka efter något som man inte riktigt vet hur det ser ut kan säkert vara nyttigt ibland. Det har ju människor i alla tider gjort, tänk innan alla kartor, fotografier, gps:er och så vidare. Hur lätt var det då att veta vad man funnit? 
 
Det här med positivt tänkande då som jag skrev i rubriken, jo de hämtar jag också från Johans boktipskrönika.

Han beskriver en sekvens i Peter Pan när denne är inne i barnens rum och ber dem flyga med honom till NeverNever land. Barnen börjar då att gråta och förklarar att de inte kan flyga. Hur vet ni det,h ar ni försökt? Frågar Peter förvånat.
Han ber barnen att tänka på positiva saker och på så sätt ta bort spärrarna för det vanliga tänkandet. De blundar ocg flyger sedan iväg. Här skriver Johan att vilket fantastiskt sätt detta är att förklara för barn (men även för vuxna) att det positiva tänkandet kan få en person att bryta det vardagliga mönstret.
 
Jag kan inte annat än att hålla med, vilket underbart sätt. Ok man kanske inte kan flyga men genom att tänka positivt kan man komma väldigt långt!