Saker som varit, saker som komma skall

Vill börja med att säga att detta är ett ganska så långt inlägg, så var beredda på det. Ett förslag är att ni scrollar ner en bit och sätter igång Free Falling med John Mayer och sedan kör den på repeat medan ni läser :) Blir imponerade av er om ni orkar läsa hela. Kände att jag behövde få ur mig lite tankar och känslor kring diverse ting. Det kanske upplevs som ett ganska konstigt inlägg, jag har blandat lite hipp som happ. Gått från nutid-dåtid-nutid-framtid, typ. Men andemeningen är att jag känner mig väldigt trött på vissa saker och längtar efter andra saker, personer och miljöer. Förmodligen uppfattas inlägget som lite negativt också. Men det är det egentligen inte. Jag är glad, mår bra och är ganska nöjd med livet som det är. Bara det att det fattas några bitar och några bitar behöver bytas ut för att det ska vara komplett. 

För tillfället gillar jag inte känslan jag har i magen, en liknande känsla har infunnit sig de senaste gångerna som  jag lämnat Sandhem bakom mig. Oftast har den försvunnit efter några timmar eller någon dag. Men nu har den suttit i längre än vanligt. Jag kan inte minnas att jag känt så förut, skulle möjligen vara i början när jag nyss hade flyttat hemifrån.

Vilket skedde den 25:e augusti 2003 (Fan vad tiden går!), många nya intryck och spännande saker hände då, det var kul. Men jag var samtidigt ganska rädd och osäker. Det var en ny skola, en ny stad, egen lägenhet och nya vänner som jag skulle bekanta mig med. Jag kände mig väldigt vilsen, saknade min familj, mina vänner och min dåvarande flickvän. Då var det inte alltid så roligt att åka tillbaka till Karlstad efter att ha varit hemma i Sandhem.


Hade ingen bild från tiden i Karlstad, så fick bli en bild från förra årets Stafett SM i just Karlstad. På bilden ses Mattias C (www.mattiasclaesson.se) och jag göra upp på sista sträckan (4x800 m). Lite kul att två grabbar från Mullsjö kommun springer sista sträckan mot varandra i ett Svenskt mästerskap. Loppet slutade med ett SM-silver för oss i Hammarby. Men silvret blev sedan till ett SM-Guld, då en av deras löpare blev diskade i efterhand.

Från början hade jag bara tänkt att stanna i karlstad en termin, det blev tre. Jag trivdes ganska bra där till slut. Jag studerade idrottsvetenskap på universitetet, och jag visste att friidrott och löpning var min grej att hålla på med. Den betydde oerhört mycket för mig då. Det hade ju gått jäkligt bra, fick en flygande start på karriären i och med att jag blev uttagen i juniorlandslaget redan första säsongen som aktiv (2002). Sedan fortsatte det lika bra 2003 med nya rekord och landslaget igen. Världen låg för mina fötter :)

I mars 2005 Flyttade jag till Stockholm, bytte klubb till Hammarbyfriidrott för att träna med Sveriges bästa löpare. Då kändes det stort och häftigt. Nu är jag mest trött på den här stan. Stressigt och ytligt. Istället vill jag norrut, jag vill till berg och skogar, jag vill till skön värme utomlands, jag vill hem till Sandhem och även till Göteborg. Vill någon annanstans helt enkelt.

Men jag tror inte att jag kommer komma härifrån på många år. Dels har jag ett riktigt bra jobb, som jag trivs kanon med. Dels känner jag mig inte riktigt klar här ännu. Ser positivt framåt på tiden här vill jag bara förtydliga.

Tillbaka till de här med olustkänslorna, dom har inte funnits i magen på flera år. Varför kommer dom just nu? Jag har inget bra svar egentligen, men olika teorier springer runt. Bland annat känner jag mig väldigt ensam. Jag är så fruktansvärt trött på det. Varje gång jag är hemma i Sandhem träffar jag människor som varit signifikanta under min uppväxt. Men som försvunnit sakta ur mitt liv. Jag hatar det! Längtar då och då tillbaka till det oskyldiga livet under mina föräldrars vingslag. Bli 17 år igen, allt var så lätt då jämfört med nu.


Har lagt ut denna bilden över Sandhem tidigare vet jag, men här kommer den igen. Jag tog den när jag flög mellan Malaga och Stockholm i mars förra året.

I sandhem och runtomkring där så umgås jag med dem som betyder mest. Sedan sätter jag mig på en buss, och känner mig liten, tom och ensam (däri tror jag mycket av känslorna sitter). Kommer fram till Cityterminalen, tar sedan ett tåg ut till Haninge, går sedan hem till en kall liten lägenhet. Här bodde tidigare flera idrottare i lägenheterna brevid mina. Som mest var det säkert 15 stycken som bodde här samtidigt som jag kände. Nu har alla utom 1 flyttat här ifrån. Största tomrummet har såklart Magnus lämnat efter sig, han är den största anledningen till varför jag trivts så bra som jag har gjort här. Vi umgicks i princip varje dag då. Magnus är så jäkla bra. Eller kanske rent ut sagt bäst. Men nu bor han i Hammarby Sjöstad med sin flickvän, kul givetvis. Riktigt schysst område Hammarby Sjöstad förresten, ett av de få som jag känner att jag skulle kunna flytta till i Stockholm. Blir HS nästa steg för mig tro? Kanske, kanske inte. Jag har bott här i 5 år nu och börjar tycka att det är dags att röra på mig.

Gör en sväng tillbaka till Sandhem i detta inlägget. Förresten inte så länge kvar tills jag är där igen,närmare en vecka bestämt. Då ska jag hälsa på en kille som jag tidigare aldrig träffat, nämligen Oliver. Min äldsta och bästa vän Glenns grabb som föddes för en vecka sedan. Det är helt galet! Sedan jag var ett halvår gammal så har jag och Glenn umgåtts, varit grannar i nästan 18 år. Upplevt och gjort en jäkla massa saker tillsammans. Saker som skulle ta hela natten att rabbla upp, så därför gör jag det inte för jag måste snart sova. Är väldigt glad för din och Linas skull kompis! Givetvis är jag glad för alla andra kompisars barn, flickvänner, sambos och snart fruars skull också. Men med Glenn är det lite mera speciellt. Förövrigt så såg han 2 älgar nu i kväll när han var ute med hunden i Sandhem. Och är det en sak glenn aldrig skulle skämta om så är det älgar ;) 

När jag mår lite sådär, blir det ofta mycket musiklyssnande. Bland annat har jag upptäckt Ulf Lundell mer denna veckan. Vilken textskrivare,vilka låtar karln har gjort! Men även andra artister har upptäckts. nyupptäckts och lyssnats på. Bland annat John mayer, Nordman, Hammerfall, The pogues och Bryan Adams.

 
Just nu snurrar denna låten på repeat hos mig, visst en cover. Men för jävla bra.

Tidigare år har jag bara varit hemma runt 2-4 ggr per år. Jag har trivts med det, inte haft tid att åka hem oftare. Utan det har varit full fart, och väldigt inrutat med elitidrottande och allt vad det innebär med träningar och tävlingar i fokus. Det har också varit fullt upp med skola och sommarjobb. Mycket flängande och kringflackande och ensamt många stunder. Tidigare gillade jag stressen och tempot, att ha massa saker att göra, massa människor att träffa, massa träningar att genomföra. Hinna med så mycket som möjlig på så pass kort tid som möjligt har varit melodin. 

Nu känns det mer som om jag bara vill ta det lugnt, och nästan göra så lite som möjligt istället. Mys med ljus, film och glass i soffan har blivit en favoritsysselsättning. Har jag blivit lite lat tro? Jag vet inte, kanske. Jag tränar inga 10-14 pass i veckan längre, det är en sak som är säker i allafall. Tycker det är oerhört skönt att jag inte "måste" träna hela tiden. Detta "måste" är inget roligt. Och när det inte är roligt, varför ska man då hålla på med det. Jag eftersträvar nästan alltid att ha så roligt som möjligt i det jag gör (fast vemgör inte det). Ibland lyckas det, ibland lyckas det inte. I helgen som gick hade jag riktigt kul, men att veckan som följt varit  en av de tristaste på länge är en annan femma. 

I morgon åker jag och Magnus upp till Falun för att bo hos Henke (som också han bott här i haninge, men som är en Falköpingskille från början) och hans flickvän. Ska bli kul att träffa dom igen, och sen på lördag är det Siljan snowshoe race som gäller. På kvällen ska vi sedan ut och käka, kommer då eventuellt att träffa Adam, en kille jag tävlat mot på löparbanorna för några år sedan men som nu är elitskidåkare ( www.adamsteen.se ). Förhoppningsvis blir det sedan fest och utgång i Falun, dansa loss lite. Jag gillar ju att dansa, men det blir för sällan tyvärr. Blir det av så är det oftast i min ensamhet i lägenheten. Har starka funderingar på om jag ska ta och gå någon formav danskurs framöver... På söndag sedan ska jag försöka få tag i Emil som lite sällskap när jag väntar på bussen till Sälenoch Tandådalen. Emil har jag pluggat med för några år sedan, han är från Falun från början. Så passar ju bra att träffa någon med rågrut i ryggen. Söndag - Torsdagblir det sedan mys i stugan och skidåkning både i backen och i spåret med familjen. Ska bli så oerhört skönt. Torsdag-Söndag är jag sedan hemma i Sandhem, så boka upp mig nu! Är det lite innebandy på fredagkvällen som gäller tro? Söndagen blir inte så mycket hemmatid förresten. Åker ju till skövde då för att köra ännu ett seedningslopp till Vasan. Då hoppas jag även att Sverker står på startlinjen, Sverker du är också bäst, men det vet du ju redan om :)

Avslutar detta långa inlägg (är ni fortfarande med mig ner hit? I så fall förtjänar ni ju nästan en stor smackig puss) med en bild på mig i ett par ursexiga 3 D glasögon (någon som vet vart 3D glasögonen med ett grönt och ett rött öga tagit vägen?! Sådana fick man ju alltid förut om man gick på 3D bio, tydligen har 3D glasögonstekniken gått fram den också). I går var jag på Avatar tillsammans med trevligt sällskap. Och till alla som jag hört säga att den är bra, ja ni hade rätt. Så får säga att det var värt de 170 kronorna jag betalade för min biljett.



Tror inte riktigt att jag passar i glasögon, så får hoppas på en bra syn väldigt många år framöver. Den sköna mössfrisyren tar jag inget extra för.

Just det, blev nog ännu mera vuxen idag när jag öppnade posten. Där låg ett brev från CSN. Jag har väntat på detta brev. Någon som kan gissa vad det är för brev?..................Ja ni gissade rätt. Nu ska jag börja betala tillbaka på de lånade pengarna jag levt på sedan 2003. 2413 kr ska jag betala i februari. Tack CSN för tiden som varit, tiden som komma skall med dig blir nog inte lika rolig för mig dock.

Men som med de flesta problem kommer de lösa sig tids nog...

Do what you like
Like what you do

Go for it!

/JL

Kommentarer
Postat av: Glenn

Intressant inlägg okim, tog mig nästan hela frukosten att läsa igenom!;) Kul att du kommer hem på torsdag. Självklart är det bandy på fredag OCH lördag, är nämligen turnering då som du säkert jättegärna får vara med på! Kan ju kolla med lunkan om du vill.... Du är också bäst!:) Ciao!

2010-01-29 @ 09:05:07
Postat av: Lina

Ja, det var ett långt inlägg.. trodde först att jag inte skulle orka läsa men oj va glad jag är att jag gjorde det! :-) Verkligen jättemysigt, tänkvärt, känslosamt och roligt skrivet. Du är en bra kille Jocke och jag är glad att du tänker komma hit oftare till Sandhem framöver för att hälsa på! Kram

2010-01-29 @ 13:16:11
URL: http://sandhemhousewife.blogg.se/
Postat av: Lina

Jag tycker du har glömt en mycket mycket viktig sak!!

2010-01-29 @ 13:50:24
Postat av: Adam Steen

Mycket bra skrivet!

2010-01-30 @ 13:02:17
URL: http://www.adamsteen.se
Postat av: Jocke

Tack för era kommentarer :) Mycket roligare att skriva då!

2010-01-31 @ 17:58:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0