Känslan av att vara oövervinnlig...

Sedan en tid tillbaka är jag igång och springer.

Jag springer varken ofta eller långt , och inte särskilt snabbt för den delen heller.

Men jag springer. Det är de viktiga.

Jag älskar att springa.

Idag var jag ute och sprang i en bedårande höstvacker solskensskog och upplevde en känsla som jag inte upplevt på ett tag. Känslan av att vara oövervinnlig, inget kunde stoppa mig, en enorm kick, allt bara flöt på. Få känslor kan mäta sig med den.

Kan nämna att känslan uppenbarade sig efter att jag fått ett ordentligt adrenalinpåslag, då jag blev bortshasad av en älgko som tyckte jag var lite väl närgången. Nyfiken och korkad som jag är ville jag studera henne och hennes två kalvar på nära håll, vilket alltså inte uppskattades. 

Så givetvis bidrog adrenalinet i allra högsta grad till min flow känsla senare under passet. Men det var inte bara känslan av att kunna "flyga fram" som jag jag fick ut.
Nu så här några timmar efter passet känner jag att mycket av min förlorade glädje till löpningen kommit tillbaka, vilken jag har saknat en tid i min prestationsvärld. 

Framöver skall jag verkligen försöka njuta av att kunna springa och inte känna några måsten. Ha galet skoj!

Jag tror det blir bäst så, jag tror att jag så småningom blir bäst så.

Tack och bock

Kommentarer
Postat av: Lina

"Bedårande" Jocke?? BEDÅRANDE?! Hahahaha!!



2008-10-12 @ 19:18:38
Postat av: Jocke

Ja Lina, bedårande. Själv är jag mest nöjd med "solskensskog" :)

2008-10-12 @ 21:59:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0