Into the Wild

Har legat och tittat på filmen Into the wild nu ikväll, har tidigare sett den på en förhands biovisning i våras.Tyckte den var bra då, nu älskar jag den. 

Antagligen för att den speglar mycket av vad jag känner inombords för tillfället.
Det är lycka, sorg, mod och idioti på en och samma gång.

Filmen är baserad på en sann historia och är oerhört konstnärligt gjord (av Sean Penn) med vackra naturbilder från Alaskas vildmark. Den berör mig djupt , inger en känsla av total frihet, ett självförverkligande utan dess like.



Christopher McCandless valde efter avslutade studier ett liv i avskildhet. Han donerade alla sina sparpengar till välgörenhet, brände sina sista kontanter och, fast besluten att leva utan kärlek och vänskap, tog han sitt pick och pack och drog mot Alaska utan att berätta det för någon.

Jag har många gånger känt att jag vill göra samma sak själv.
Lämna den stressiga tillvaron i samhället, leva fritt och bekymmerslöst utan några krav i naturen.

Men det lär nog bara stanna vid en känsla...fast man ska aldrig säga aldrig.

Anledningen till varför jag såg Into the wild igen var för att jag hittade soundtracket (Lyssna här!) till filmen på en annan blogg. Håller helt med henne om Soundtracket, det är ett beroende, jag spelar det om och om igen. När jag tycker om något vill jag bara ha mer av det...



 

Kommentarer
Postat av: Hanna

Jag är seriöst kär i den där filmen :), fast nu måste jag åka på forsränning också, innan jag dör.

2008-10-18 @ 19:09:05
URL: http://vanilji.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0