Ska det vara så jävla svårt?
Jag är en "natureboy", älskar att vistas i -,utmana - och utmanas av naturen. Den både ger och tar energi, fysisk som mental. Ibland låter jag pulsen rusa iväg upp mot max under ett träningspass, ibland vandrar jag lugnt fram med filosofiska andetag. Det som stör mig oavsett om jag andas snabbt eller långsamt är allt skräp som ligger både här och där.
Nu under hösten har jag varit ute på några skogspromenader, på vissa ställen kan man tro att skogen förvandlats till en soptipp. Detta tycker jag inte om, skogen mister stora delar av sin skönhet med dessa smutsfläckar. Jag och Magnus var förra året ute på ett träningspass, vi sprang på ett milspår mellan Handen och Jordbro. På detta milspår springer man ca 1 km på en grusväg, halvvägs vid den ligger ett stort torkskåp. Vilket vi såg en man med bil stå och lyfta av en släpkärra för något år sedan. Först tänkte vi inte på det, men efter ett litet tag gick det upp för oss att "bara inte han lämnar det där". Nästa gång jag sprang förbi så låg det gietvis där, det grämer mig fortfarande att vi inte sprang tillbaka, skulle vi gjort det skulle mannen som höll på att lämna det där fått höra ett och annat. Jag förstår inte hur han tänkte, varför göra sig besväret att åka ut i skogen, när en soptipp existerar bara några kilometer därifrån? Ska det vara så svårt att åka dit istället?
Det gör mig så irriterad när jag ser människor slänga skräp på marken, särskilt när det finns en papperskorg 5 meter därifrån. Hur jävla svårt ska det va?! Mest avsky hyser jag till människors handlingar som innefattar att kasta cigarettfimpar och tuggumin, ner på asfalten bara. Det ser så jäkla illa ut! Gör de så hemma också? Tror inte det va. Jag har fått lära mig att skräpar man ner någonstans, hemma som borta så plockar man upp efter sig. Men alla kanske inte får lära sig det?
Appropå tuggumin; När jag var och vandrade i Pyrenéerna i september med den helt outstanding Magnus Mink så slant ett tuggumi ut ur min mun på en glaciär. Jag tittade efter det, men då snön och tuggumit gick i liknande nyans så hittade jag det inte. Detta fick jag lite dåligt samvete över, så när jag gick förbi ett annat tuggumi längre ned på berget så plockade jag upp det för att jämna ut det hela lite.
Varje gång jag ger mig ut på en promenad ser jag till att ha med mig något att plocka skräp i, det är faktiskt inte så jobbigt att böja sig ner och ta upp en räkosttub (eller vad det än må vara). När man ändå går förbi och ser skräpet ligga där kan man väl lika gärna ta upp det?!
Ta med dig en plastkasse (pappers går också bra) nästa gång du ska ut i skog och mark så hjälps vi åt. Motion och en god gärning i ett, låter bra va? ;)
Håll Sverige rent!
Nu under hösten har jag varit ute på några skogspromenader, på vissa ställen kan man tro att skogen förvandlats till en soptipp. Detta tycker jag inte om, skogen mister stora delar av sin skönhet med dessa smutsfläckar. Jag och Magnus var förra året ute på ett träningspass, vi sprang på ett milspår mellan Handen och Jordbro. På detta milspår springer man ca 1 km på en grusväg, halvvägs vid den ligger ett stort torkskåp. Vilket vi såg en man med bil stå och lyfta av en släpkärra för något år sedan. Först tänkte vi inte på det, men efter ett litet tag gick det upp för oss att "bara inte han lämnar det där". Nästa gång jag sprang förbi så låg det gietvis där, det grämer mig fortfarande att vi inte sprang tillbaka, skulle vi gjort det skulle mannen som höll på att lämna det där fått höra ett och annat. Jag förstår inte hur han tänkte, varför göra sig besväret att åka ut i skogen, när en soptipp existerar bara några kilometer därifrån? Ska det vara så svårt att åka dit istället?
Det gör mig så irriterad när jag ser människor slänga skräp på marken, särskilt när det finns en papperskorg 5 meter därifrån. Hur jävla svårt ska det va?! Mest avsky hyser jag till människors handlingar som innefattar att kasta cigarettfimpar och tuggumin, ner på asfalten bara. Det ser så jäkla illa ut! Gör de så hemma också? Tror inte det va. Jag har fått lära mig att skräpar man ner någonstans, hemma som borta så plockar man upp efter sig. Men alla kanske inte får lära sig det?
Appropå tuggumin; När jag var och vandrade i Pyrenéerna i september med den helt outstanding Magnus Mink så slant ett tuggumi ut ur min mun på en glaciär. Jag tittade efter det, men då snön och tuggumit gick i liknande nyans så hittade jag det inte. Detta fick jag lite dåligt samvete över, så när jag gick förbi ett annat tuggumi längre ned på berget så plockade jag upp det för att jämna ut det hela lite.
Varje gång jag ger mig ut på en promenad ser jag till att ha med mig något att plocka skräp i, det är faktiskt inte så jobbigt att böja sig ner och ta upp en räkosttub (eller vad det än må vara). När man ändå går förbi och ser skräpet ligga där kan man väl lika gärna ta upp det?!
Ta med dig en plastkasse (pappers går också bra) nästa gång du ska ut i skog och mark så hjälps vi åt. Motion och en god gärning i ett, låter bra va? ;)
Håll Sverige rent!
Kommentarer
Trackback
